Klättring - Guide för nybörjare

Klättring - Guide för nybörjare

Inläggav admin » tis feb 04, 2014 11:34 am

Fysisk kondition, en massa skoj och adrenalin, inget slår bergsklättring. Trots sitt våghalsiga rykte kan bergsklättring avnjutas på ett säkert sätt av den som vågar. Med rätt undervisning och utrustning är bergsklättring en relativt säker sport. Det ska doc potentieras att när du hänger i fingertopparna och har15 meter ner till marken är det viktigt att veta vad du håller på med.


Utrustning
Här är en översikt av klätterutrustning som vanlgitvis behövs vid bergsklättring eller inomhusklättring. Om du börjar på ett gym eller klättrar med en guide brukar nödvändig utrustning finnas. Men så småningom kommer du eventuellt vilja ha din egen utrustning.

Tips: Inspektera alltid din utrustning innan klättring oavsett om du äger den eller hyr den. Frekvent användning resulterar oundvikligen i vissa slitage. Fördelen med att köpa egen utrustning är att du vet dess historia.


  • Klättersele
  • Repbroms
  • Karbin
  • Rep
  • Klätterskor
  • Hjälm
  • Kläder
  • Krita och kritpåse
  • Quickdraws
  • Slinga (120 cm)

Klättersele
sele.jpg
sele.jpg (6.55 KiB) Visad 40112 gånger

Såvida du inte kör bouldering behöver du en klättersele. En sele består av två huvuddelar:

Midjebälte: Det sitter över höfterna och måste passa väl.
Leg loopar: En slinga går runt varje ben. Många selar erbjuder bekvämt justerbara eller löstagbara ben loopar.

Din sele gör att du kan knyta in i repet säkert och effektivt. Alla selar har en främre inknytningspunkt som utformats speciellt för att trä repet och knyta i. Det är viktigt att knyta in dig i rätt säkringsloop. På vissa selar finns en speciell nedfirningsloop som används vid just nedfirning. Nedfirningsloopen används även till att säkra en klättrare på bergsväggen.


Repbroms
repbroms.jpg
repbroms.jpg (6.51 KiB) Visad 40112 gånger

Repbromsen används för att säkra en klättrare. Med hjälp av friktion kan du väldigt enkelt hålla emot ett fall om klättraren ramlar. Repbromsen kan också användas vid firning.

Karbin
karbin.jpg
karbin.jpg (9.46 KiB) Visad 40112 gånger

HMS-karbin är den sortens karbin du behöver till din repbroms. HMS-karbiner har en grindlåsning som försäkrar att repet inte kan glida ur karbinen vid säkring. Små karbiner kan används till exempelvis topprepsankare.

Rep
rep.jpg
rep.jpg (6.93 KiB) Visad 40112 gånger

Ett klätterrep är din livlina och en mycket viktig del i din utrustning. Det finns olika kvaliteter av rep, och var och vad du klättring kommer att avgöra vilket rep som passar dig bäst.

De två grundläggande kategorier av rep:

Dynamisk rep: Repet har elasticitet som arbetar för att absorbera energin i ett fall.
Statiskt rep: Detta är en relativt styvt rep som till skillnad från dynamiska rep inte har mycket elasticitet. Det används exempelvis till firning.

Klätterskor
skor.jpg
skor.jpg (6.67 KiB) Visad 40112 gånger

Klätterskor skyddar dina fötter samtidigt som friktionen från skorna hjälper dig att få bra grepp på väggen eller klippan. Det finns ett stort urval av skor och att välja rätt skor kan vara krångligt.
Vi rekommenderar dig att läsa recensioner och tester av olika skor och sedan välja ett par du tror passar dig och din klättring.

Hjälm
hjälm.jpg
hjälm.jpg (5.3 KiB) Visad 40112 gånger

Vid klättring utomhus, bör du alltid bära hjälm gjord speciellt för klättring. Klättringhjälmar är utformade för att skydda huvudet från fallande sten och skräp, samt ge skydd vid ett fall.

Kläder
kläder.jpg
kläder.jpg (4.56 KiB) Visad 40112 gånger

Använd kläder som inte är restriktiva och som inte kommer i vägen för dig eller repet. Kläderna bör andas och hantera fukt så att du håller dig varm eller sval under klättring.

Krita och kritpåse
kritpåse.jpg
kritpåse.jpg (9.14 KiB) Visad 40112 gånger

Klättrare använder krita för att förbättra greppet. Krita absorberar svett på händerna. För att minska miljöpåverkan bör du använda en krita som matchar färgen på stenen som du klättrar. Krita bärs i en liten påse hängande från midjan med ett lätt bälte. Kritbollar är bra val för användning inomhus eftersom de håller dammet till ett minimum, utomhus vill du förmodligen ha den i lös pulverform.

Quickdraws
quickdraws.jpg
quickdraws.jpg (4.56 KiB) Visad 40112 gånger

En Quickdraw består av en slinga mellan två karbiner och används exempelvis vid sportklättring där du fäster första karbinen i en väggbult och den andra i ditt rep.

Slinga
slinga.jpg
slinga.jpg (11.38 KiB) Visad 40112 gånger

En slinga bör du ha med i din utrustning då den används vi bygge av ankare, förlänga säkringspunkter etc.



Säkerhetstips


  • Var försiktig och uppmärksam.
  • Använd rätt typ av utrustning.
  • Sök professionell undervisning.
  • Ta en klass, hyra en guide eller gå med en erfaren klättrare.
  • Tro inte att du är en expert. Håll dig inom dina gränser.
  • Om du är skadad, vänta tills du är läkt innan klättring igen.
  • Undvik områden där det finns mycket lös sten.
  • Om du tappar en del av din utrustning eller om en sten faller måste du varna de personer som är nedanför.
  • Klättra inte i dåligt väder.
  • Se upp för fåglar, ormar eller andra critters som bor i handtag.
  • Kontrollera alltid din utrustning. Sele, rep, karbiner, repbromsar och knutar innan du sätter
    igång.
  • Bära hjälm vid klättring utomhus.
  • Känna till och lita på din utrustning.
  • Olika typer av bergsklättring


Utomhus bergsklättring


Bouldering är en gren av klättringssporten. Boulder kommer från engelska språket och betyder klippblock. Bouldering sker således oftast på klippblock och med en crashpad (svensk slang "padda") på marken som skydd vid fall. Klättringen består ofta av relativt få rörelser (moves) och den kan vara mer teknisk och atletisk än annan klättring. Klättraren väljer en väg upp över blocket, och denna väg kallas inom bouldering för ett problem. Då klippblocken oftast inte är mer än några meter höga (enligt Svenska klätterförbundet max 6 meter), bygger bouldering mer på styrka och teknik än uthållighet - något som delvis skiljer den från övrig klättring. Till skillnad från annan klättring kräver bouldering dessutom betydligt mindre utrustning; ett par klätterskor, en påse med krita (magnesiumkarbonat), en crashpad, samt en borste att rengöra greppen med. Sporten har vuxit snabbt i Sverige och runt om i världen.

Sportklättring utövas på klippor med förplacerade säkringar ofta så kallade borrbultar. Vid sportklättring är det ovanligt att förstemannen stannar och gör standplats på klippan. Ofta finns färdiga förankringspunkter från vilka man kan fira ner till marken igen. Den andra stora skillnaden mellan sport- och tradklättring är att mellansäkringarna vid sportklättring är förplacerade, oftast lim- eller expanderbultar som placerats i hål borrade i klippan.

Traditionell klättring, eller bara tradklättring, är ett en aning löst bergrepp inom klättersporten. Oftast menar man den typ av klättring där klättrarna placerar säkringar själva, där det inte finns bultar, och är således en motsats till sportklättring. Tradklättring skadar inte klippan och kräver inga permanenta säkringar; klättrarna lämnar klippan precis som de fann den.
Säkringarna är till exempel kilar, hexentrics, kamkilar och tricams. Dessa har alla det gemensamt att de placeras i sprickor. Därför följer mer eller mindre alla traditionellt säkrade leder spricklinjer i berget. Generellt kan sägas att tradklättring är sprickklättring och sportklättring är väggklättring.
Historiskt sett är begreppet tradklättring ett ganska ungt sådant, paradoxalt nog. Det började användas när sportklättring började bli populärt i början av åttiotalet, för att kunna skilja de två grenarna åt.

Topprepsklättring är det sätt som innebär den lägsta risknivån. Vid topprepsklättring är klättraren säkrad uppifrån med rep och kan därför i princip inte falla alls. Detta åstadkoms genom att en förankring ordnas på klippans topp, genom vilken repet löper. I den ena av de två nedhängande repändarna knyter klättraren in sig och den andra repänden är kopplad till säkringsmannens broms, genom vilket repet tas in och sträcks vartefter klättraren förflyttar sig högre. Alternativt kan säkringsmannen vara förankrad på toppen av klippan och ta in repet genom sin broms.

Alpin klättring
är samlingsnamn för all klättring som sker i alpin miljö, till exempel i Alperna, Skanderna och Himalaya. Alpin klättring karaktäriseras av blandad klättring på klippa, is och snö. Växlande väder och andra yttre faktorer bidrar till klättringens svårighetsgrad minst lika mycket som de vanliga faktorerna som hur brant det är och tillgången på grepp och steg. Sveriges största och viktigaste område för alpin klättring är Kebnekaise och här finns många långa och fina alpina klätterturer. Här finns även stora glaciärer och ett vackert alpint landskap. Alpin klättring delas ytterligare upp i expeditionsklättring eller kapselteknik. Expeditionsklättring innebär att klättrarna på vägen upp använder sig av basläger där klättrarna acklimatiserar sig. All utrustning behöver inte bäras upp på samma gång, i vissa fall kan bärare användas för att få utrustningen upp på baslägrerna. Motsatsen till alpin stil är kapselstil. När klättrare klättrar kapselstil måste de bära med sig all utrustning ifrån bergets botten upp till bergets topp, i en "single push". Beroende på lutningen på berget kan klättrarna använda sig av olika tekniker för att få med sig all utrustning. Exempelvis kan olika system för hissar användas för att dra upp utrustningen efter sig.
Kurser i alpinklättring arrangeras bl.a. av Svenska Klätterförbundet och av Svenska Klätterskolan.

Vid isklättring tar sig klättraren uppåt med hjälp av stegjärn och isyxor (se isyxa). Säkringen sker på liknande sätt som vid traditionellt säkrad klippklättring, med den skillnaden att säkringarna på is utgörs av speciella isskruvar. Eftersom säkringar i is inte är lika starka som säkringar i klippa används ofta dubbelrep som ger ökad säkerhet och mjukare fall. Rjukan i Norge och Trängslet i Älvdalen är populära resmål bland isklättrare.


Big walls är stora bergväggar, kallas också storväggar. Exakt var gränsen går för vad som är en big wall och vad som inte är det, är svårt att se eller definiera. Det bygger på två kriterier: tid det tar att klättra väggen och hur hög och brant väggen är. För att en vägg ska klassas som big wall ska den ta det genomsnittliga replaget (två klättrare) två dagar eller mer att klättra. På den mest klassiska av alla big walls, El Capitan, tar de mest populära lederna i genomsnitt fyra-fem dagar. Dock har till exempel El Capitan klättrats på drygt två och en halv timme, vilket gör att tiden inte kan fungera som det enda kriteriet.

Artificiell klättring, teknisk klättring, eller som det kanske oftast kallas nuförtiden, aidklättring (från engelskans aid), är när en klättrare använder utrustning för att ta sig uppför en vägg. Vanligtvis, inom friklättring, används utrustningen enbart som säkerhet. I aidklättring används den aktivt. Detta gör att det är fullt möjligt att ta sig upp för väggar som är till synes släta, där det inte finns grepp att hålla i, eftersom säkringar starka nog att hålla kroppsvikt inte behöver vara stora. Vissa säkringar behöver bara en en millimeter bred spricka eller en kvarts centimeter stor kant.


Olika typer av bergsklättring: Källa wikipedia
admin
Site Admin
 
Inlägg: 3
Blev medlem: ons jan 15, 2014 11:11 am

Återgå till Hjälp för oerfarna klättrare

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

Klätterforum Sverigeföraren

Vi försöker hela tiden utvecklas och arbeta med att ta fram nya tjänster till våra trogna användare. Ett samlingsplats för alla klättrare i Sverige i form av ett forum är ett av de stegen! Sverigeföraren.se

cron